Grundläggande standard

EN 1317 är en europeisk standard som definierar provnings- och certifieringsförfaranden för bro- och vägskydd. EN 1317 fastställer vilka tester en produkt måste genomgå för att klassificeras i en viss funktionsklass och vilka säkerhetsnivåerna (ASI, THIV, etc.) är.

EN 1317 Styrkenivåer Containment Level

Styrkenivån indikerar systemets förmåga att behålla fordonet på vägen under en kollision. Varje styrkenivå definieras utifrån kollisionstester som systemet måste klara av. Ett nytt system måste testas minst två gånger. En gång med ett lätt fordon för att bestämma hårdheten i kollisionen och en gång med ett tyngre fordon för att bestämma den maximala energin som systemet kan tåla. Styrkeklasserna klassificeras enligt kollision med det tyngsta fordonet.

Baserat på resultaten från kollisionstestet beräknas parametrarna som definierar systemets prestanda.

För att klara kollisionstestet måste ett system uppfylla följande:

  • ​Systemet måste behålla och dra in fordonet på ett kontrollerat sätt.
  • ​Komponenter av systemet får inte tränga in i fordonshytten.
  • ​Deformation eller intrång av kabinen, som kan orsaka allvarliga skador, är inte tillåtet.
  • ​Fordonets tyngdpunkt får inte passera mittlinjen av det deformerade systemet.
  • ​Fordonet får inte rulla runt, inklusive rulla runt på sidan, under eller efter kollisionen. Dock är ”rolling pitching and yawing” acceptabelt.
  • ​För prov som utförts med tunga fordon, får max. 5% av ballastmassan lossna eller splittras tills det att fordonet är stillastående.
  • ​Efter kollision med väg- eller brohinder, när fordonet kastas tillbaka, får fordonet inte korsa en linje parallellt med systemets ursprungliga mittlinje. Se illustration nedan.

Det är upp till de nationella föreskrifterna att definiera styrkor som ska användas i olika situationer enligt kriterierna (typ av trafik, hastighetsbegränsningar, närvaro av faror etc.).

OBS! Test TB11 och TB 32 är konstruerade för att verifiera att systemets styrkenivå är kompatibel med passagerarnas säkerhet.

Källa: European Union Road Federation – www.erf.be

EN 1317 Arbetsbredd (Normalised Working Width)

Arbetsbredd är en måttstock på systemets deformation vid påkörning

Det anses vanligtvis vara huvudparametern vid beräkning av det nödvändiga fria området bakom systemet, vilket gör att systemet kan fungera korrekt.

Arbetsbredd beräknas som det maximala avståndet från systemets framsida före kollision till den maximala deformationen av systemets huvudkomponenter efter kollision med ett tyngre fordon.

Arbetsbredd är uppdelat i 8 klasser från W1 till W8 enligt systemets ökande deformation.

Tabellen nedan ger en översikt över de olika arbetsbreddsklasserna och deras motsvarande värden i meter.

Det är upp till de nationella bestämmelserna att definiera de kriterier som vägarna ska uppfylla för att kunna välja den lämpligaste breddklassen för vägen.

Källa: European Union Road Federation – www.erf.be

EN 1317 Dynamisk utböjning (Normalised Dynamic Deflection)

Dynamisk avböjning är den andra parametern för att utvärdera systemets deformation vid påkörning. Det beräknas som avståndet mellan systemets framsida före kollision, och dess maximala förskjutning efter påkörning. 

Den dynamiska avböjningen mäts i meter.

Bilden nedan visar definitionen av dynamisk avböjning.

Det är upp till de nationella föreskrifterna att definiera de kriterier som vägbyggarna måste följa för att välja den maximala dynamiska avböjningen för en konkret vägbana.

Källa: European Union Road Federation – www.erf.be

EN 1317 Skadenivåer (Impact Severity level)

Impact Severity är ett index som används för att bedöma graden av skada vid påkörning som orsakas av ett testat systems inverkan baserat på resultaten av de olika parametrarna.

Indexet är indelat i tre klasser: A, B och C och beskriver påverkan av bilens passagerare vid kollision. Klass A ger högsta säkerhet för passagerarna.

Impact Severity beräknas av två komponenter: Acceleration Severity Index och Theoretical Head Impact Velocity.

Accelerations Severity Index och Theoretical Head Impact Velocity

Accelerations Severity Index (ASI) är förmodligen huvudparametern för beräkning av Impact Severity. Det beräknas genom att placera en accelerometer i mitten av fordonets massa och mäta kraften i fordonets kollision med systemet. ASI beräknas under hela kollisionstiden och dess maximala värde används för att utvärdera kollisionens svårighetsgrad.

Theoretical Head Impact Velocity (THIV) har utvecklats för att bedöma passagerarskador vid kollision med ett system. Passagerare anses vara ett fritt rörligt föremål, så när bilen ändrar hastighet vid kollision, får ett system fortsätta tills det träffar en yta i fordonets interiör.

Tabellen nedan visar de olika nivåerna/klasserna samt ASI och THIV tillåtna värden.

Källa: European Union Road Federation –

EN 1317 Omdirigering (Redirection)

Omdirigering är ett uttryck för systemets förmåga att återföra ett fordon till vägen på ett kontrollerat sätt efter kollision.

Se illustrationen nedan.

Vägsäkerhet cases

Vill du veta mer?

Våra engagerade och duktiga rådgivare står redo att hjälpa dig med lösningar som både tar hänsyn till god ekonomi, arbetsmiljö och hög kvalitet.

Conny Enbom

Försäljningschef
+46 70 220 13 69

Besök vår danska hemsida och se vår produktvalsguide